Debattartikel: Låt oss åter göra Sverige neutralt

Lämna en kommentar

Sverige har sedan ungefär 15 år lagt sin neutralitet på hyllan, en effekt av det är kriget i Afghanistan. Svenska soldater får aldrig vara en stridande del i ett krig. Våra skattepengar måste läggas på fredsbevarande insatser och på civilt bistånd. Inte bara för att det är moraliskt riktigt, utan också för att det är mest effektivt.

Vi har i Sverige tappat mycket av våra tidigare ideal om nedrustning och vårt aktiva support till FN. Alliansfrihet i tider av fred, syftande till neutralitet i händelse av krig är ett begrepp som vi aktivt har valt bort. Alliansfriheten begravdes när vi gick med i EU och neutraliteten röstades bort i riksdagen 1992. Snipp snapp snut, så var den eran slut. En av effekterna av denna politiska omläggning är att Sverige nu krigar sida vid sida med Nato i Afghanistan.

Argumenten som försvarsminister Sten Tolgfors lyfter om att vi måste kriga i fjärran länder för att skydda Sverige från attacker är inte annat än en lögn och oförståelse för hur fred byggs. Först och främst får inte svensk politik i Afghanistan i huvudsak syfta till att skydda Sverige, den skall utgå från det afghanska folkets behov. Vidare är det fullständigt orimligt att tro att Sverige skulle vara mindre av ett intressant mål för attacker, om vi faktiskt är en stridande part i kriget.

 

Som flera Afghanistandebattörer, bland annat Pierre Schori, Ahmed Rashid och före detta brittiska utrikesministern David Millibrand har nämnt så är det inte möjligt att bomba sig till fred i Afghanistan. Det ökar inte säkerheten i landet och det för inte Afghanerna närmare en stabil fred. I nästan ett decennium har vi försökt gå bombvägen. Resultatet har varit otaliga döda och det har inte i någon försvarbar utsträckning, om i någon utsträckning alls, hjälpt afghanerna. Det är inte bara Nato som har problem att vinna kriget på det här viset, även Talibanerna har problem. De är starka men saknar bred folklig förankring. Man måste börja förhandla med Talibanerna och släppa in dem i diskussionerna. Alla parter måste få komma tilltals för att skapa hållbar fred och hitta orsakerna till oenigheten. Att hålla en grupp i samhället utanför debatten har aldrig varit en bra lösning. Det bör väl vi i Sverige ha blivit påminda om efter Sverigedemokraternas intåg i riksdagen.

Sverige borde kunna vara den neutrala stat vi tidigare har varit och som fortfarande lever i folksjälen. Våra diplomater har varit eftertraktade just på grund av vår tidigare opartiskhet. Låt oss återupprätta det förtroendet och det viktiga arbetet för en bättre värld. Först måste vi avsluta vårt deltagande i Nato, sedan skicka diplomater och civilt stöd till Afghanistan.

Det finns flera alternativ till att ha trupper i Afghanistan. Ofta säger debatten att antingen behåller vi trupperna i Afghanistan eller så tar vi hem dem. Jag vill varken göra det ena eller andra. En rapport från Svenska FN-förbundet visar att Sverige de senaste 15 åren, sedan neutralitetspolitiken röstades bort, har slutat skicka trupper till FN och istället har vi bidragit med soldater till bland annat Nordic Battlegroup och Nato. Innan dess har vi haft ett helhjärtat stöd till FN’s fredsbevarande uppdrag i många årtionden.

Man kan inte låta bli att undra varför det nästan bara är FN-medlemmar i västvärlden som deltar i kriget i Afghanistan. Det är dessutom länder som i allmänhet är Natomedlemmar. Uppenbarligen gjorde flertalet FN-länder inte samma analys som Sverige angående vikten att prioritera en insats med Nato högre än FNs fredsbevarande insatser, i till exempel Kongo, Chad eller Liberia. Vårt val att delta i kriget i Afghanistan är inget annat än en osolidarisk handling mot FN’s fattigare medlemmar – som är väldigt duktiga på att ställa upp när FN ropar – och ett sätt att bakvägen få in Sverige som medlem i Nato. Jag skulle alltså gärna se att vi prioriterade fredsbevarande styrkor, där vi agerar skiljelinje mellan grupper i strid. Till skillnad från att vara en av de aktivt stridande parterna.

Alltså, återerövra svensk neutralitet och skicka fredsbevarande trupper till FN och satsa på civila insatser i Afghanistan.

 

Artikel publicerad på Newsmill

Lämna en kommentar

Jag har inte varit så flitig med skrivandet här på bloggen sedan jag flyttade till Kambodja. Men helt passiv har jag inte varit heller. Nyss fick jag en artikel Låt oss göra Sverige neutralt om kriget i Afghanistan publicerad på Newsmill. Gå gärna in och läs och kommentera på http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/17/l-t-oss-ter-g-ra-sverige-neutralt-0.

Skrivarstuga för Afghanistan träffas 3 juni

Lämna en kommentar

En liten påminnelse. Den 3 juni klockan 18.30 träffas vi i skrivarstugan för Afghanistan i Malmö på Röda Huset (Kvarnby Folkhögskola). Det blir sista träffen innan sommaruppehållet och vi får tillfälle att diskutera hur vi vill satsa i höst.

Vägen ut ur Afghanistan

Lämna en kommentar

Pierre Schoris bok Vägen ut ur Afghanistan är riktigt bra, lättläst och förklarar läget i Afghanistan på en nivå som är möjlig för oss vanliga dödliga att ta till sig. Här visar Schori på alternativ till den politik och argumentation som den svenska och amerikanska regeringen för. Boken tar upp flera olika vinklar, men fokuserar allt som oftast på undermineringen av FN’s status. Det är väl en naturlig följd när författaren bland mycket annat har bakgrund som svensk FN-ambassadör. Hans kritik berör inte bara missgynnandet av FN utan även problemet med att alla afghanska parter inte inkluderas i fredsförhandlingar.

Jag tycker själv att den också har hjälp mig att konkretisera en del tankar som lite oformulerat har snurrat runt i huvudet.

Länk nummer två nedanför gör en intressant analys av Schoris tankar jämfört med den före detta engelska utrikesministern David Miliband. Där hävdar skribenten att båda två har ungefär samma argument, men kommer till olika slutsatser.

Söker du en bok som visar dig runt i problematiken i Afghanistan är detta ett bra första steg. Fördjupningen hittar du och till exempel hos Ahmed Rashid och Ann Jones.

Pierre Schori kommer till Malmö
Den 31 maj klockan 19.00 kommer Pierre Schori samtala med Björn Kumm på Inkonst i Malmö. Det är Afghanistansolidatitet i Skåne som är arrangörer.


Länkar

  1. Köp den hos Bokus eller Adlibris eller CDON
  2. En jämförelse mellan Schori och Miliband

”Svagt FN hinder för afghansk fred”

Lämna en kommentar

I en välformulerad och intressant artikel i Svenska Dagbladet skriver Mikael Baaz och Niclas Lantz om problemen med FN’s ställning i det pågående kriget i Afghanistan. Bland annat så talar skribenterna om att alla parter måste inkluderas när fred skall skapas.

Endast ett inkluderande av de parter som då utelämnades kan skänka momentum åt denna process. Endast om denna process afghaniseras och de olika fraktionerande rörelserna ges alternativ till den militära kampen kan freden vinnas och talibanrörelsen besegras. Det är förmätet av väst att utgå ifrån att afghanerna är beredda att stödja en process de själva inte deltar i.

Deras slutsats går även i linje med vad Pierre Schori skriver i sin bok Vägen ut ur Afghanistan. Enligt Baaz och Lantz är utvecklingen på väg åt det hållet och det har de säkert rätt i. Jag tycker själv att under den tid jag har funderat över Afghanistan att den ståndpunkten kommer upp allt oftare.

Skribenterna argumenterar också för att FN’s roll måste stärkas. I krigets nuvarande tappning förlorar FN sin makt till fördel för Nato. De skriver bland annat att det finns en tendens att FN låter finansiellt eller politiskt svåra uppdrag hamna på ”underleverantörer’. Det tycker jag var en intressant iakttagelse som jag själv inte har gjort tidigare. De nämner att detta även gjordes i fallet Kosovo. Jag måste fundera och titta på om jag kan hitta andra fall. Oavsett hur det är med det underminerar det FN’s roll eftersom en exekutiva makten hamnar hos t ex Nato.

FN:s inflytande över Isaf-insatsen måste öka. Vidare bör Isafs roll som fredsfrämjande part renodlas, samtidigt som den militära delen av insatsen minskas till förmån för stöd till uppbyggnad av en fungerande afghansk rättsstat och armé. Här måste utvecklingsbiståndet ställas i proportion till de massiva militära satsningarna.

Referenser

  1. Läs hela artikeln på Svenska Dagbladet Brännpunkt

Manifestation för Afghanistan i Lund

Lämna en kommentar

Klockan 10:00 till 12:00 den 20/3 kommer Afghanistansolidaritet i Skåne ha en manifestation på Mårtenstorget i Lund. Här är informationen som ordförande Anders Davidson skickade ut för vidarebefordran:

Nu är tid att agera och synas, när soldater börjar dö och en debatt om att vi faktiskt är i krig kommer igång.

Lördagen den 20 mars kl 10-12 håller vi i Afghanistansolidaritet Skåne appellmöte med flygbladsutdelning på Mårtenstorget i Lund.

Parollerna är ”Ta hem soldaterna – öka biståndet till Afghanistan” och ”USA ut ur Afghanistan”.

Enskilda och organisationer som stöder parollerna välkomnas varmt att närvara vid den partipolitiskt obundna manifestationen och att bidra till mobiliseringen inför den. Ju fler vi är, desto bättre naturligtvis. Starkare intryck och roligare.

Jag hoppas att vi syns där!

Gårdagens Afghanistan-cirkel ledde till skrivarstuga

Lämna en kommentar

Igår hade vi sista träffen på studiecirkeln kring Afghanistan. Det var en rolig och givande kväll där vi diskuterade biståndets utfall i Afghanistan och problemet med kontinuitet i hjälpinsatserna. En deltagare läste också upp siffror på det amerikanska biståndet från Ann Jones bok Winter in Kabul. Där skrevs det att 86 cent per dollar spenderad på biståndet i Afghanistan var pengar som gick tillbaka in i USA genom firmor med underkontrakt och i form av löner till anställda. Sverige och Norge togs upp som positiva exempel på länder som inte arbetade på samma sätt.

I vilket fall beslutade vi oss för att vi ville fortsätta träffas, på flera olika sätt. Saker som togs upp var torgmöten, manifestationer på stan, event som ”Goda råd till en rödgrön regering” osv. Många var intresserade av att skapa en skrivarstuga där vi går igenom nyhetsflödet och skriver insändare och artiklar på ämnet. Planen är att det kommer bli av på Röda Huset i Malmö torsdag den 17 mars. Alla är välkomna och det finns inga krav på förkunskaper eller engagemang. Vi är där för att lära varandra och för att tillsammans försöka bidra till debatten kring Afghanistan.

Om du vill ha mer information så kan du maila mig eller svara på det här inlägget. Jag kommer vara bortrest vid första träffen, men kan förmedla kontakt eller information till dem som är intresserade!

Äldre inlägg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.