Vann Nath, en av de sju som överlevde S-21 – som ofta kallas Röda Khmerernas Auswitch – skriver i Ett Kambodjanskt fängelseporträtt om hans år i fängelset åren -78 till -79. Alla som gick in genom portarna till S-21 dödades, med några ytterst få undantag. Ett av dem är just Vann Nath. Han överlevde tackvare sin talang som konstnär. Under året i S-21 får han i uppgift att måla av och skulptera Pol Pot. Hans bok är viktig för att förstå den grymhet och det strukturerade våld som präglade Röda Khmererna, men också den mystik och makt som omger Angkar, ”Organisationen”.
Trots ämnet är boken inte så grym mot läsaren att den är svår att ta sig igenom. Det är märkbart att Vann Nath har bearbetat tankarna om och om och om igen. Boken skildrar – trots allt, eller just på grund av allt elände – brödraskapet som återfanns inom kollektiven, på risfältet och i fängelset. Den visar också vikten av att förlåta och det vackra i Buddismens tro på reinkarnation som ett sätt att ställa de ansvariga inför rätta.
Vann Nath’s berättelse visar också stundvis på att under järnmasken av grymhet som hängts för soldaterna fanns människor som var hårt pressade, villrådiga och rädda. Angkar’s allvetande gjorde att ingen vågade eller kunde sätta sig upp mot dem, vilket i slutändan leder till en ja-sägandets brant nedåtgående spiral, som så många makthavare och organisationer fallit för genom historien. Som en parantes kan jag nämna att Ann Jones beskriver en liknande tragedi hos fångvaktarna i de nutida kvinnofängelset i Kabul i sin bok Kabul in Winter.
För övrigt var Vann Nath en av dem som fick i uppgift att efter Röda Khmerernas fall bygga upp Folkmordsmuseet i just S-21 eller som det egentligen heter, Toul Sleng i Phnom Penh.
Köp boken på
ISBN: 9789185133505





